12 okt. 2013

Groningen en av världens ledande cykelstäder

Streetfilm har gjort en film om Groningen som är en otrolig cykelstad. Groningen är en stad med en befolkning på 190.000 och 50% av alla resor i Groningen görs med cykel. Det antalet stiger till strax under 60% i centrum.

I filmen ser du 10.000 cykelparkeringar vid järnvägsstationen. Den otroliga infrastrukturen gör det möjligt för cyklister att göra sina resor säkrare och snabbare.

En hög andel studenter är ofta relaterade till många cyklister, detta gäller i Nederländerna liksom i andra länder. Groningen har den lägsta medelåldern av alla holländska städer på grund av det höga elevantalet som utgör 50 000 av stadens totala 190 000 invånare. Men man cyklar mer i Groningen än vad som kan redovisas bara av andelen av studenter.

Groningen tog avsiktlig handling under 1970-talet för att göra staden till en bättre plats att leva och växa cykling och det har varit ett kontinuerligt program för förändring sedan dess.

Om du nu gör en resa inne i staden, så kan du cykla från en del av staden och sluta i en annan del av staden och ta en direkt linje mellan de två. Men om du kör bil, måste du ta en omväg.
Detta är gör stadsdelarna där människor lever mer behaglig. Och göra cykling till ett hållbart alternativ.

När ändringarna genomfördes 1977, sa alla att det inte kan fungera. Affärsinnehavare sa "vi lämnar staden omedelbart. Alla måste parkera precis framför våra dörrar, annars kommer vi att förlora hela vår verksamhet.” Sedan genomfördes förändringarna och världen kollapsade inte. Affärerna lämnade inte staden.

Källa: streetfilms

11 okt. 2013

Var femte svensk cykelpendlar enligt Sifo-undersökning

Cykeltrenden håller i sig i Sverige. Andelen cykelpendlare ligger stabilt högt under sommarhalvåret: var femte svensk, eller 19 procent, cykelpendlar minst fyra dagar i veckan till skola, jobb eller universitet. Nästan var tredje svensk, eller 28 procent, tar cykeln till jobb, skola eller universitet minst en dag i veckan, enligt den nya Sifo-undersökningen gjord på uppdrag av branschorganisationen Svensk Cykling.

Under vinterhalvåret fortsätter dessutom många svenskar att cykla – hela 18 procent, eller en knapp femtedel av befolkningen, cykelpendlar en eller flera dagar i veckan, och hela elva procent cyklar minst fyra dagar i veckan under vinterhalvåret.

På senare tid har också intresset för cykling som motion exploderat i landet. Det märks inte minst i det massiva intresset för cykelmotionslopp i landet. Sifo-undersökningen bekräftar tydligt denna trend – hela 44 procent av svenska folket, nära hälften alltså, använder cykeln som motionsredskap minst en dag i veckan.

Svenskar i alla åldrar över hela landet cyklar, men högutbildade cyklar ännu mer. I denna grupp cykelpendlar 34 procent minst en gång i veckan till skola, jobb eller universitet under sommarhalvåret, jämfört med genomsnittet där siffran alltså är 28 procent.

Källa: svenskcykling.se

10 okt. 2013

Cykelköket i Göteborg ordnar kurser i cykelmekande

Bor du i Göteborg och vill lära dig mer om hur du tar hand om din cykel? Eller har du en skrotcykel som du vill bli av med men inte slänga? Ta i så fall med dig din cykel till Cykelköket, som är en gratis gör-det-själv-verkstad för alla som behöver laga eller serva sin cykel. Det är ju inte så dumt att kunna fixa åtminstone det allra enklaste själv och därmed slippa lämna in cykeln för minsta lilla.

Cykelkökets ambition är att höja cykelns och cyklandets status, samt fungera som en socialt engagerande mötesplats för cykelintresserade i alla åldrar. De håller regelbundet öppet i verkstaden, samt håller kurser och workshops i cykelmekande. Cykelköket har flyttat från källaren på Djurgårdsgatan i Majorna till nya rymligare lokaler på Vegagatan 1 i Linnéstaden.  Cykelköket har också pedaldriven kapacitet att rycka ut och vara med på till exempel festivaler, företag eller miljömässor.

Folkbildning och kollektivt lärande är centralt i verksamheten. Vem som helst, oavsett kunskapsnivå, är välkommen att ta del av och engagera sig.

Cykelköket fungerar även som en återvinningscentral för kasserade och övergivna cyklar och cykeldelar. De samarbetar till exempel med hyresvärdar för att samla in cyklar som sedan kan erbjudas som renoveringsobjekt åt behövande.

Under hösten ordnas ett antal mekkurser för den som vill lär sig mer om cykelvård. Redan på onsdag ger man sig på den den ädla konsten att rikta hjul, och som vanligt på Cykelköket kostar det gratis och ingen föranmälan krävs.

Kurser på Cykelköket i höst:

9/10 Rikta hjul - Kursen har redan varit.

16/10 Bromsar. Ffa v-broms, skivbroms och racerbromsar, men även andra typer. Byta belägg och justering

23/10 växelnav (äldre och nyare typer)

30/10 Fjädring, dämpade framgafflar

6/11 Byta kedja. När, hur.

13/11 Lager (hjul,vev,pedal,styr) ta isär – gör rent – sätt ihop.

20/11 Laga punktering, justera sadel och styre. Säkerhet

Kurserna är gratis och ingen föranmälan krävs.

Ordinarie öppettider: Tisdag & Torsdag 18:00 – 20:00, Lördag 15:00-17:00.

Cykelkökets hemsida hittar du här.

9 okt. 2013

Kommande satsningar av Trafikkontoret

Det händer nu:

  • Fler cykelbanor kommer att saltas i vinter
  • Trafikkontoret planerar ett flyttbart cykelgarage vid centralstationen och fler cykelställ där människor parkerar cyklarna.
  • Sanden kommer att tas upp tidigare nästa vår.

Kommande satsningar 2014 -

Cykelbana S Vägen / Berzeliigatan

Separera gående cyklisterhamnstråket, sträckan Kasino, Operan

Cykelbana partihandelsgatan/Falutorget/Gullbergsvass

Cykelbana Gustaf Dahlénsgatans norra sida

Cykelbana & Cykelbro över Lundbyleden/hamnbanan mel. Inlandsgatan och Lindholmen

Cykelbana Tuvevägens västra sida, mellan Hisingsleden och Kongahällavägen

Cykelbana Ellesbovägen, (Gamla E6) mellan Kärra och stora Mysternavägen

Cykelbana Gråbovägens södra sida, mellan Björsared och Gunnilse

Cykelbana Brottkärrsvägens östra sida, sista etappen vid Amundön

Cykelfartsgata Östra Hamngatan

Källa: Göteborgs stads Trafikkontoret - cykelsatsningar.pdf, gp.se

Trafikkontoret var ute och cyklade i Göteborg

På tisdag eftermiddag så fick tjänstemännen själva känna på hur Göteborg är som cykelstad och det är både vana och ovana cyklister som trampar iväg.

Hittills har en tredjedel av de anställda rullat runt i Göteborg, cirka 50 personer, och till våren är det de andra kollegornas tur.

– Alla som jobbar på Trafikkontoret berörs av cykelfrågor. Vi vill att alla ska uppleva hur det är att cykla i jakten på den goda och attraktiva cykelstaden, säger Malin Månsson, cykelplanerare.

Guider är medlemmar Komet Club Rouleur som gett deltagarna instruktioner om att känna efter var det känns otryggt, var det är svårt att följa trafikreglerna och om det är något som överraskar.

På Linnégatan blir det dock lite knivigt när gruppen ska ta sig till Prinsgatan. Här kör vi mot enkelriktat, det går helt enkelt inte att ta sig dit på annat sätt. Å andra sidan är vi duktiga och leder cyklarna över övergångsställen, precis som man ska. Och försöker att komma ihåg att ge tecken.

Johan Hector cyklar alltid, året och är en av arrangörerna. För honom är andra cyklister ett större problem än den fysiska miljön.

– Folk kan helt enkelt inte trafikreglerna, säger han.

I våras blev det tillåtet att cykla mot enkelriktat på vissa gator i Göteborg. Det har inte uppskattats av alla eftersom alla bilister inte känner till att det är tillåtet.

En av tjänstemännen som cyklade var Eva Jansson. Hon tyckte att cykelturen var nyttig eftersom hon bor i Mölnlycke och aldrig cyklar i Göteborg.

– Det som märktes tydligt är att staden inte är dimensionerad när det är så många som cyklar samtidigt. Men jag blev överraskad hur väl både cyklister och gångtrafikanter skötte sig i trafiken, tycker hon.

Källa: gp.se

3 okt. 2013

Skilj på gående och cyklister

Cyklandet har ökat med tio procent i Göteborg det senaste året enligt trafikkontorets mätstationer i stan.

En sak som borde behövas är att separera G från C på GC-banorna.

Fotgängare har sedan urminnes tider gått med fem-sex kilometer i timman om inte ålder eller visdom satt ner hastigheten till något behagligare.

En gång i tiden förflyttade sig cyklister med 15 kilometer i timman.

Men sedan cykling blev en tävlingssport och folk började använda förflyttningen mellan hem, skolor och arbetsplatser som dagliga träningstillfällen har cyklarnas framfart ökat till 20-30-40 kilometer i timman. På slät väg och utför går det fortare.

Det betyder att hastighetsskillnaden mellan gående och cyklande har ökat från10 till cirka 25 km/h och att antalet svordomar, incidenter och olyckor ökat ännu snabbare.

Den enkla slutsatsen är att skilj cyklisterna från gående och cyklisterna skall naturligtvis ha egna körbanor.

Utredaren Kent Johansson slår fast att det krävs mer resurser till infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen. Cykeln behöver också bli ett eget trafikslag för att få en annan ställning, både i planering och i trafikmiljön. Cykling bör ”ses som ett eget trafikslag med specifika behov i infrastrukturen”

Jag hör att "Cykeln behöver bli ett eget trafikslag" väldigt ofta, men när skall det ske.
När skall cyklarna skiljas från gående? och när skall bilvägarna få en breddare vägren som man kan cykla på.

Hur kan man fortfarande använda märken som "D6. Påbjuden gång- och cykelbana" som anger gemensam bana för gående och cyklande, så att ingen vet var man skall cykla eller gå. Vilket kan ge upphov till otrygghet och problem för fotgängare och cyklister.

D6. Påbjuden gång- och cykelbana

Cykeln är ett fordon och måste behandlas som ett sådant och bör varken som lagtext eller vid utformningsfrågor blandas ihop med fotgängare.

2 okt. 2013

Lisa Nordén och Emma Johansson möts i cykelcross

Två av Sveriges främsta idrottskvinnor kommer att tävla mot varandra den 16 november på Norra Djurgården i Stockholm när SM i cykelcross arrangeras.

Senaste de två möttes var vid tempoloppet på Cykel-SM i juni i år. Då vann cyklisten Emma Johansson guld och triathleten Lisa Nordén tog silver.

Nu möts de igen – men i en gren som är ”ny” för dem båda: cykelcross.

Enkelt beskrivet är cykelcross korta mycket intensiva varvlopp på gräs, grus och stigar. Cyklarna som används har bockstyre som en landsvägscykel, men är utrustade med grövre däck och kraftigare bromsar. Eftersom säsongen för  är förlagd till höst och vinter måste cyklarna (och cyklisterna) klara av att prestera max trots lera, regn och till och med snö. Sporten har sitt ursprung i Mellaneuropa där det tävlats länge inom cykelcross. I Sverige har denna cykelgren fått ett kraftigt uppsving de senaste 6-7 åren och ingår idag som en av huvuddisciplinerna inom Svenska Cykelförbundet (SCF).

SM i cykelcross arrangeras i år på Norra Djurgården i Stockholm. SM-banorna kommer vara lättillgängliga och mycket publikvänliga där åskådarna får chans att se de tävlande flera gånger per varv. Dessutom innehåller cykelcrossbanor alltid några tekniska/tuffa partier som tvingar cyklisterna att hoppa av cykeln. (Ex. trappor, sandpartier eller branta backar.)

Lisa Nordén tog OS-silver i triathlon i London 2012 och på Idrottsgalan 2013 belönades hon med Svenska Dagbladets bragdguld, Jerringpriset, Årets kvinnliga idrottare och Årets prestation.

Emma Johansson rankas just nu som världens bästa damcyklist på landsväg och tog för några dagar sedan silver på linjeloppet vid VM i Florens. Hon har även vunnit världscup- tävlingar och har VM-medaljer sedan tidigare. Vid Peking-OS tog Emma silver på linjeloppet.

FAKTA / KONTAKT
Datum: Lördagen 16 november 2013
Plats: Stora Skuggan, Norra Djurgården, Stockholm
Arrangör: Cykelklubben CX, Stockholm
Starttider: 7 klasser startar mellan 11:00 – 15:00. Damelit startar 11:00.

Källa: cxsm2013.se

Slarva inte med lampor och reflexer

Nu börjar de mörka månaderna, så slarva inte med lampor och reflexer. Som cyklist syns du dåligt när det är mörkt. Det här gäller enligt lag:

Så här ska en cykel vara utrustad när det är mörkt, även när du cyklar på separata cykelvägar:

· Lampa fram med fast vitt eller gult ljus med sådan ljusstyrka att du

kan cykla i mörkret på ett tryggt sätt. Man brukar säga att lampan

tydligt ska kunna ses på ett avstånd på 300 meter.

· Baklampa som visar rött ljus som tydligt kan ses på ett avstånd på 300

meter. Den får ha blinkande ljus om blinkfrekvensen är minst 200 blinkningar/minut.

· Godkända reflexer. Reflexen fram ska vara vit och reflexen bak ska

vara röd. Sidoreflexerna ska vara orangegula eller vita.

· Cyklar du med kärra ska den ha minst en röd reflex bakåt eller ett bakljus som visar rött ljus.

Jag har försett min Cykel med en Sigma Mirage Evo. Den köpte jag på

http://www.erlan.se

 

Sigma Mirage Evo Pro belysningsset.

En mycket prisvärd uppladdningsbar lampa med stark ljuskägla. Med ett mycket lätt batteri paket. 5W strålkastare med halogenlampa, komplett med laddare, hållare och Nipackbatteri.

nu. pris 799,00 kr

Jag har även försett min Cykel med en Cat Eye Diodlampa LD 170 bak. Den köpte jag på http://www.erlan.se

 

 

Cat Eye Diodlampa LD 170 bak.

Lampan är försedd med 3 mycket kraftiga lysdioder. Srömbrytare fast och blinkande sken, med univrsalfäste.

nu. pris 89,00 kr 

Jag har även en Spanninga Framlampa, Compact som reserv till min cykel. Den köpte jag på http://www.evaldsmtb.se

Spanninga Framlampa, Compact

Lampan är försedd med 3 ljusstarka lysdioder. Srömbrytare för fast eller blinkande sken, från 50h i stadig läge till 370h i blinkande läge. Det krävs 2 AAA-batterier.

nu. pris 212,00 kr

Jag har försett min cykel med Reflexsats för cykel. Det köpte jag på http://www.clasohlson.com.

 

Reflexsats för cykel

Alla reflexer man behöver i ett kit.

Ord. pris 79,00 kr

1 okt. 2013

Mölndals cykelklubb vill erbjuda cykling för funktionsnedsatta

Mölndals cykelklubb ansöker om bidrag för att funktionsnedsatta ska kunna delta.

Cykelklubben söker bidrag från Mölndals stad på 75 000 kronor för att göra klubblokalen i Lindome mer handikappanpassad. Det kräver upprustning av såväl toalett som omklädningsrum och beräknas sammanlagt kosta 300 000 kronor. Pengar har därför sökts från flera håll.

Om bidragsansökningarna går igenom kommer klubben att träning och pröva-på-verksamhet för funktionsnedsatta i form av paracykel – en form av tandemcykel anpassad för personer med bland annat synnedsättning, ryggmärgs- eller hjärnskada.

 

Paracykel är cykel för personer med funktionsnedsättningar. Genom att anpassa cykeln efter en persons funktionsnedsättning möjliggörs för en stor grupp att cykla.

Detta gör att de med en ryggmärgs- eller hjärnskada, amputation eller synnedsättning kan få uppleva glädjen och frihetskänslan av att cykla.

Paracykel har sin början på 80-talet och har vuxit sig starkt i Europa och Nordamerika och ingår sedan 1988 i Paralympics. I Sverige är sporten under utveckling.

Mölndals cykelklubb

Källa: gp.se, SvenskaCykelforbundet, Svenska Cykelforbundet - Inomhusträning i Lindome

Cykelförsäljningen fortsätter att öka

Cykeltrenden håller i sig i Sverige visar nya siffror från FoG, Svenska Cykelfabrikant och Grossistföreningen. Över en halv miljon cyklar har sålts under den gångna säsongen – och trenden är fortsatt stigande. Det visar nya siffror från cykelfackbranschen. Cykelförsäljningen ligger stabilt högt, och ökar till 555 000 sålda cyklar säsongen 2012/2013, en ökning med nästan tre procent jämfört med föregående säsong. Tidigare har försäljningen stigit med cirka åtta procent ett par år i rad. Men det är på värdesidan som ökningen är störst.

När det gäller omsättningen i pengar rapporterar cykelfackbranschen en ökning som är större än ökningen av antalet sålda cyklar.

 

Klas Elm, Svensk Cykling

– För allt fler svenskar har cykling blivit ett naturligt inslag i vardagen, vi blir mer kvalitetsmedvetna och kunniga och därför kostar man på sig dyrare och bättre cyklar och mer tillbehör, och snittpriset per cykel har fortsatt att öka, säger Klas Elm.

Detta bekräftas av cykelfackhandeln:

Sportsongruppen, som består av 22 butiker, upplever sedan några år tillbaka en stadig ökning i omsättningen årligen.

 

Lars Haglund, VD Sportson

– Framförallt säljer vi dyrare cyklar, men det är även en tydlig ökning på cykeltillbehör och verkstadsarbeten, säger Lars Haglund, VD Sportson.

– Det är ett tecken på att vår kundgrupp numera även köper cykel och tillbehör för sin hälsas skull, inte bara som ett billigt transportmedel.

Tvåhjulsmästarna

En annan av Sveriges största kedjor i cykelbranschen, har samma erfarenhet:

– Trenden är att allt fler tar cykeln till jobbet, och då köper man en dyrare och lite finare cykel, gärna med lite roliga tillbehör, det märker vi tydligt i ökningen av omsättningen i förhållanden till antalet sålda cyklar. Idag är det inte helt ovanligt att man köper både en andra- och en tredjecykel, säger Gert Friberg, VD Tvåhjulsmästarna.

Den uppåtgående trenden hänger troligen också ihop med att också motions- och träningscyklandet ökat explosionsartat i landet.

– Cykeln ger gratis vardagsmotion samtidigt som man sparar tid under rusningstrafik, främst i de större städerna, men allt fler svenskar använder också cykeln som ett rent motionsredskap, och då vill man ha en andra cykel anpassad för sin träning, säger Klas Elm.

Konsumenten lägger alltså mer och mer pengar på sitt cyklande. Trenden är att man köper en kvalitetscykel och tar hand om den på ett bättre sätt genom att lämna in den på service. Eller så har vi blivit bekvämare och lämnar in till fackmän istället för att meka hemma.

Det kan också vara så att gemene man insett att det inte är så dyrt att lämna in cykeln på service som många tror.

Glädjande siffror för cykelbranschen alltså. Och inte minst för oss andra cyklister eftersom fler cyklar på vägarna gör att uppmärksamhetsgraden ökar från andra trafikslag totalt sett, Dessutom kan vi i längden kräva mer och mer utrymme och respekt i trafiken.

Källa: cykelsmart.se, gp.se, svenskcykling.se